MultimeterA är den mest mångsidiga av de två multimeterkanalerna.
| Med piltangenterna gör man sina val inom menyn. När man är nöjd med menyinställningarna bekräftar man detta med F4 (Enter). Tryck på menyknappen en gång till om du vill lämna menyn utan att göra några val. | ![]() |

Tryck på länkarna för förklaringar till menyalternativen.
|
| |||
| VAC | OHMW | Hz | DUTY¼ |
| VDC | CONT | AMP¼ | PULSE¼ |
| VAC+VDC | DIODE | TEMP¼ | CREST |
| dB¼ | CAP | PEAK¼ | PHASE |
[ Tillbaka till "Mät med Scopemeter123" ]
Mätning av en växelspännings eller växelspänningskomponents effektivvärde [Volt]. RMS-värde (Root Mean Square).
Om man väljer att växelströmskoppla ingång A blockeras likspänningskomponenter med en inbyggd kondensator (= högpassfilter).
Scopemetern kan mäta resistans mellan anslutningarna A och GND. (Använd således inte den korta jordsladden).
Mätområden: 500W, 5kW, 50kW, 500kW, 5MW, 30MW (förmodligen avbrott i kretsen).
Vid mätningen använder instrumentet en "testspänning" < 4V, < 0,5 mA, som resistansen således måste tåla.
Frekvensen kan mätas för växelspänningar.
Mätområden: 1 Hz, 10 Hz, 100 Hz, 1 kHz, 10 kHz, 100 kHz, 1 MHz, 10 MHz, 40 MHz.
För frekvenser mellan 15 Hz till 30 MHz ställs området in automatiskt.
|
|
| MEASURE ON A: |
| DUTY CYCLE POSITIVE |
| DUTY CYCLE NEGATIVE |
Med dutycycle menar man den del av periodtiden (räknad i %) som signalen är positiv (gäller "dutycycle positive"). Det är vanligt att man driver motorer, lampor och värmeelement med periodiskt upprepade pulser (en så kallad PWM-spänning). Dessa utrustningar märker inte av annat än signalens medelvärde, så dutycycle talar direkt om hur många procent av "kapaciteten" som används.

Mätning av en likspänning eller likspänningskomponents medelvärde [Volt]. Växelspänningskomponenter medelvärdesbildas till 0 ( = lågpassfilter).
Ingång A får inte vara växelströmskopplad.
Kontinuitet. Kontroll av ledningar och kontakter. När man löder kretskort kan det inträffa att det blir dålig kontakt i en lödning (så kallad kallödning) eller omvänt att man orsakat kortslutning mellan två ledare med ett "stänk" av lödtenn (så kallad lödloppa). Problem av denna art avslöjas snabbt med en kontinuitetsmätning. Instrumentet provar kontakten med en kortvarig (1 ms) testström (0,5 mA) och "piper" om det är kontakt mellan testsladdarna. (Om R < 30 W).
|
| ||
| SENSITIVITY: | PROBE TYPE: | |
| 0.1 mV/A | 1 V/A | AMP AC |
| 1 mV/A | 10 mV/mA | AMP DC |
| 10 mV/A | AMP AC+DC | |
| 100 mV/A | ||
Scopemetern mäter bara spänning, för att mäta en ström behövs det en resistor (en så kallad shunt) som kan omvandla denna till en spänning (Ohms lag). Till växelström kan man använda en strömtransformator. Det finns även olika typer av strömprobar som på olika sätt gör denna omvandling. Scopemetern är förberedd för ett antal olika skalfaktorer.
På känslighetsområdet 1 V/A kan man använda en shunt
|
|
| MEASURE ON A: |
| PULSE WIDTH POSITIVE |
| PULSE WIDTH NEGATIVE |
Mätning av pulsbredd. Med pulsbredden menar man den tid som pulsen är positiv (gäller "pulse width positive"). Signalen behöver inte vara periodisk, utan pulsbredden kan även gälla ett engångsförlopp.
Mätning av effektivvärde för sammansatt spänning. RMS-värdet beräknas (Root Mean Square).
Ingång A får inte vara växelströmskopplad.
Uppmätning av framspänningsfallet för dioder. Anslut + (anod) till ingång A och - (katod) till GND. Om en diod är trasig kan den antingen ha "smälts sönder" så att den har låg resistans, eller "brännts av" så att det blivit avbrott. En hel diod av kiseltyp har framspänningsfallet c:a 0,7 V vid den använda testströmmen 0,5 mA.
|
|
| PROBE TYPE: |
| 1 mV/degree CELCIUS |
| 1 mV/degree FAHRENHEIT |
Scopemetern kan bara mäta spänningar. För att mäta temperatur behöver man den temperaturprobe som finns som tillbehör. Ett billigare alternativ är att använda kretsen LM35, som är en temperaturgivare med utspänningen 10 mV/degree Celcius. Med en spänningsdelare 1:10 får man rätt skalfaktor 1 mV/degree Celcius.
Temperaturmätning är speciellt användbart tillsammans med funktionen trend plot. Då kan man i detalj registrera långsamma uppvärmnings eller avsvalningsförlopp.
En signals crestfaktor är förhållandet mellan toppvärdet och effektivvärdet. Crestfaktorn utgör ett mått på hur "krävande" en signal är för analog signalbehandlande utrustning. Crestfaktorn tillåter inte några långtgående slutsatser, utan är mer att betrakta som ett "snabbtest".
|
| |
| dB TYPE: | dB on: |
| dBV | VAC |
| dBm 50W | VDC |
| dBm 600W | VAC+DC |
dB (deciBel) är ett logaritmiskt mått som används för dämpkvot eller spänningsförstärkning.
Om man mäter spänningen
Mäter man utspänningen över "standardresistorer" 50 W eller 600 W använder man dBm. 0 dBm är den spänning
Mätning av kapacitans. Kapacitansen mäts mellan ingång A och GND. Elektrolytkondensatorer bör alltid kopplas in med rätt polaritet, det vill säga med + anslutningen till ingång A. Mätströmmen är låg (0,5 mA) så ingen skada kan ske.
Mätområden: 50 nF, 500 nF, 5 mF, 50 mF, 500 mF.
|
|
| PEAK TYPE: |
| PEAK MAX |
| PEAK-PEAK |
| PEAK MIN |
Medan effektivvärdet är ett medelvärde, ger topp-botten-värdet en riktig bild av signalens omfång, det vill säga vilka signalnivåer som kan förekomma.
Mätning av fasvinkel. A till B, dvs A är referenssignal. Fasvinkeln i grader [°] mätes. Används för att mäta fasvridning i filter och förstärkare. Används även vid effektmätning eftersom effektfaktorn är cosj.
Mätområde: 0-359°.
© William Sandqvist william@isk.kth.se